torsdag 27 oktober 2011

You'll never know the many ways I've tried, and still they lead me back to the long and winding road.

Jag tror Ringo-Bea är lite betuttad i George.

Visst är det skamligt att jag inte har lagt upp en faceinholebild på hur länge som helst? Visst har ni längtat efter en? Visst har ni gått runt och tänkt för er själv "Den där Bea, när ska hon lägga upp en till faceinholebild? Vet hon inte vad vi läsare vill ha?"? Men nu är väntan äntligen över! Er innersta dröm har slagit in och ni kan nu dö lyckligt. Eller något.

Jag har förresten varit utan godis och annat onyttigt i nio dagar nu. 14 om man räknar bort att jag åt två små arraksbollar under den femte dagen. "WOW!" vill jag nu att ni ska utbrista. Det skulle vara så trevligt om ni gjorde det.

Jag vet inte vad det är som har hänt, men jag har helt plötsligt gett mig fan på att jag ska klara mig utan att äta onyttigt, hoppa över måltider, ersätta riktig mat mot mackor och annat som inte är så bra för kroppen. Det har gått förvånansvärt bra för mig, med tanke på hur dålig jag har varit på att ta hand om mig själv den senaste tiden. Så, go me!

Här får ni en ruskigt fin låt av The Beatles som avslut på inlägget.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar