Jag sitter här i en tyst och halvmörk lägenhet. De enda hörbara ljuda är vinden och de regelbundna andetagen från min sovande bror. Ur mina öronsnäckor strömmar New Orders odödliga klassiker Ceremony. Klockan är tio i sju på morgonen och jag har inte sovit en endaste blund under natten. Jag har legat alldeles klarvaken i min säng och lyssnat på vinden som viner utomhus, ömsom ansträngt mig på att försöka sova och ömsom gett upp mina försök och läst ur min bok istället. Himlen har nu övergått från kolsvart till mjuka nyanser av blått, rosa och lila.
Varför? Frågar jag mig själv sorgset. Varför kan jag inte somna? Åh, så jag lider!
Nu ska jag inte överdramatisera, men helt allvarligt så kommer jag bli dum i huvudet på grund av sömnbrist. Fast jag lider inte fullt lika mycket som jag antydde i paragrafen ovan. Det är bara det att det är så frustrerande att inte kunna somna och jag vet att jag kommer vara en zombie när klockan börja närma sig eftermiddag, vilket gör mig väldigt irriterad.
Men nu ska jag göra mig en kopp te, plugga in min externa hårddisk i datorn och titta på Misfitsavsnitt tills ögonen blöder.
(Inte bokstavligt talat då. Det hade varit läskigt och, antar jag, ganska farligt.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar