Det var inte värt det. Att vara uppe länge alltså. Fan, jag kände mig inte ens mänsklig när jag steg upp imorse. Jag råkade var uppe till runt fyra på morgonen, och när jag säger "råkade" så råkade jag verkligen det. En lång historia om att råka fastna på internet, läsa lite för länge och sedan bli för trött för att kunna somna medan det vägrar sluta rinna ur ens ögon. Så när jag väl vaknade klockan nio så ville jag bara gråta. Så jag sov en timme till. Likt förbaskat såg jag ut som en blandning av det här och det här när jag vaknade igen vid tio.
Men trots att jag sovit dåligt, så begav jag mig ut på en promenad på 8,9 km på tidiga eftermiddagen, kom hem och duschade Mao, (Det var inte uppskattat) låg sedan halvdöd framför ett avsnitt av Game of Thrones och dog tillsist fullkomligt i duschen. Om man sedan räknar de ungefärliga 3 km som jag gick till och från Lollo ikväll, så har jag gått en och en halv mil idag. Stolt! Det är okej att skryta ibland.
Har säkerligen lagt upp den här låten ganska så nyligen, men fuck it, jag är kär i den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar