söndag 3 juni 2012

See for me that her hair's hanging down. It curls and falls all down her breast.


Jag börjar detta inlägg med en bild på Violet och Tate från American Horror Story, för jag saknar att se på den serien. O external hard drive, how I doth miss thou and thine gray superficies and thine dulcet content!

Hej. Jag hade ju tydligen en blogg att underhålla, vilket jag inte har gjort på över en vecka. (Inte säker på om det stämmer. Har ingen aning om när jag skrev min senaste uppdatering.) Så nu, när det ändå är söndag - för vad kan man göra på en regnig söndag? - så har jag bestämt mig för att få tummen ur och skriva något.

Jobbet går helt okej. Jag är fortfarande nervös inför att svara i telefonen, skiträdd för att göra eller säga fel och älskar att ha något att göra om dagarna. På grund av sekretessen, så kan jag inte diskutera allt för mycket om jobbet. Vilket är okej med mig, för det får mig att känna mig lite som en hemlig agent, vilket är ändlöst mycket coolare än kundtjänst. Så från och med nu kan ni tilltala mig med mitt kodnman - Midnight Raven.

Något som har varit ett återkommande och ovälkommet tema i mitt liv den senaste veckan har varit smärta. Jag begick det dumdristiga misstaget att göra kullerbyttor på fyllan, vilket visserligen gick ganska bra framtills jag blev ambitiös och gjorde en bakåtkullerbytta och på så sätt knäckte till ryggen så det har gjort ont ända sedan dess. Dagen efter gick jag i högklackat i nästintill 12 timmar och fick inflammation i benen så de svällde upp och värkte något så förbannat. När smärtan i rygg och ben sedan lugnat ned sig aningen, drämnde jag in armbågen i schampohyllan i duschen och senare under dagen sträckte jag på mig efter ett samtal där jag suttit med krum rygg och lyckades knäcka ryggen så det blev ännu värre.

Jag får trösta mig med att det kunde ha varit värre. Ta i träd!

Sedan har jag väl inte så mycket mer att säga. Nu vet ni i alla fall att jag lever, om än just så pass. Avslutar med en av världens vackraste låtar av världens vackraste Bob Dylan. Johnny Cash är också jävligt bra i den här versionen av låten.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar