söndag 19 maj 2013

But I know that you would like me, if only you could see me.



Jag tycker inte att bara för att jag inte har det mest vanliga namnet att jag ska få lida över coca colas nya kampanj. Det är hela det där sitt-eget-namn-på-nyckelknippa/penfodral/andrasaker-grejen om igen. Förstår ni hur utanför och ocool man kände sig när alla andra barnen kom med saker som hade deras namn på eller när man stod i affären där de sålde sådana saker om man inte kunde hitta sitt eget namn? Ofantligt utanför och ocool, ska jag be om att få tala om! Haven't I suffered enough?

Imorse gjorde jag en kullerbytta ner för en stentrappa. Det var inte meningen att göra en kullerbytta ner för en stentrappa, (gör väldans ont och man vinner inget på det) men jag tror gudarna tyckte att det fanns på tok för lite äventyr i mitt liv och ville krydda upp det aningen. Fast det där var ju lite väl drastiskt. Och det gjorde förbannat ont. Inte heller hjälpte det att jag gick med Mao, som blev så rädd när jag stöp att han drog ner mig för nästan halva trappan. Att jag sedan skulle jobba, vilket betyder gå en hel jävla del, medan varenda liten del av kroppen ömmade och jag bara ville lägga mig i sängen och gråta lite, var inte heller särskilt roligt.

Men nu är jag äntligen hemma och nu ska jag ligga ner och skratta åt serien Green Wing och tycka lite synd om mig själv och sedan sova gott.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar