Well I've been up and down the lanes to lose the memory of your name and sword taken from the stone, put in the lake. But I have mended up my heart and I have nothing more than bones to break.

Jag gick in på Lollos blogg idag och såg att hon spytt ut en massa om att hur hon nu förstår hon varför vi blev så irriterade när hon inte uppdaterade på sin blogg, eftersom hon nu upplever samma sak med oss. Eftersom jag har varit i världens bästa stad i en vecka, så kan jag inte helt känna skuldkänslor över bristen på nya inlägg på den här bloggen. Men nu har jag ändå varit hemma i tre dagar och bara lyckats hosta fram ett litet inlägg om att sova på det kalla Heathrowgolvet.

Men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Medan jag var i England så skrev jag en resedagbok, men den blir alldeles på tok för lång att lägga upp här. Men skulle ni vilja ha en sammafattning av vad som hände under resan? Kommentera utifall ni vill det. Jag vet att det finns folk som läser, så försök inte smyga undan utan att lämna en kommentar!

Annars kan jag berätta vad som hände under bussresan från Göteborg till Karlstad så länge. Jag hade smällt i mig en flaska juice på flygplatsen, en liten bägare med juice och en kopp te på planet, och medan vi väntade på bussen så drack jag en stor cola från KFC. Så kan tänka er att jag var väldans kissnödig när jag satt på bussen. Men tanken på att andra kan höra mig kissa äcklar mig så mycket att jag försökte hålla mig. Men när jag insåg hur många timmar jag skulle få hålla mig, så gav jag upp mina försök och gick in på toan.

När jag var klar med min business och just hade stängt locket, så skumpade bussen till och jag föll bakåt på toan och jag fick ta tag i pappershållaren för att dra mig upp. När jag sedan vände mig om för att spola, med trosor och byxor nere för att jag inte drar upp dem förrän jag tvättat händerna, så skumpar bussen till igen och jag faller handlöst mot dörren, lyckas få upp den och moonar hela bussen. Lyckligtvis så slog dörren till min syster på benet, så den slogs tillbaka mot dörrkarmen. Det enda problemet var att jag höll fast mig i dörrkarmen för att inte falla ut på golvet, så när den slog tillbaks så smällde den mig rätt över fingrarna.

Men jag lyckades få stängt den och tvätta händer och dra upp mina byxor och trosor tillslut. Jag tror ingen såg mig, och om de gjorde det så hade de underbara människorna världens känsla för takt som inte stirrade på mig när jag kom ut från toan.