I will go if you ask me to. I will stay if you dare. And if I go I’m goin on fire, let my anger take me there.

Gregory Alan Isakov.

Nu är jag äntligen i norr. På väg till Örebro råkade mamma köra fel, så vi fick stressa som fan till tåget, som jag hann med nätt och jämt. När det var dags att byta tåg i Stockholm, var tåget försenat med två timmar och jag vägrade flytta från sittplatsen ute på platformen utifall jag inte skulle hitta tillbaka (Stockholm gör mig så nedrans nervös!) även fast jag blev utstirrad av ett fyllo som tyckte det var väldigt underhållande att jag var så koncentrerad i min bok.

Själva tågresan gick bra, jag kunde sova, om än väldigt dåligt. När jag sedan klev av i Bastuträsk, så fick jag inte åka med taxin, fastän SJ hade lovat att vi skulle få en taxi som skulle köra oss till Skellefteå. Jag var fast i Bastuträsk med fyra främlingar. Tack och lov finns det vardagshjältar här i världen, så en tant ringde efter sin son som fick köra från Ursviken till Bastuträsk och skjutsa oss till Skellefteå.

Vi var en för mycket, så jag fick sitta i en killes knä, som jag aldrig träffat förut, medan tanten höll armen om mina axlar och gav mig en vänliga klapp lite då och då. Det var trevligt på ett ytterst awkward sätt. Vi kunde skratta gott åt hela situationen.

Annars så har jag fått en LG av min kära bror Robert, som, efter inlägget där jag nämnde honom, påpekade att han bara var 25 år. Den har touch, ooh! Och jag kan gå in på facebook och en massa annat skit. Jag är väldigt imponerad. Och väldigt oteknisk.