Your face, your race, the way that you talk. I kiss you, you're beautiful. I want you to walk.

Idag är det en månad kvar tills jag far till London! Ni, mina kära bloggläsare, kan omöjligt förstå hur glad, exalterad, nervös och alldeles pirrig i magen jag är över detta. Hjärtat mitt bankar lite extra hårt när jag tänker på det.

När man reser så måste man ju ha ett pass, så idag var jag och mamma hos polisen för att fixa ett åt mig. När jag fick titta på passet på en skärm så tog mamma sig en titt och sa: "Nu kommer du aldrig bli insläppt.". Tack, mamma. Men hon som skötte allt tyckte nog att mamma var lite väl taskig för hon sa något försiktigt: "Nä, men det där blev väl bra?".

Jag bryr mig inte så värst hur resultatet blev, så länge det ser ut som jag och jag blir insläppt i England.