Språk.

I brist på passande bild.

Idag bestämde jag mig för att jag inte kan konversera på tillräckligt många språk. Jag kan såklart svenska, konstigt annars, jag är rätt så bra på engelska men jag har tappat det mesta av den ytterst lilla franskan jag kunde och sedan tar det som slut där vad gäller språk. Så vad ägnar jag mig åt denna kvällen? Lära mig walesiska, eller kymriska om ni så behagar, hälsningsfraser. Och varför just walesiska? Varför inte, säger jag. Smartast skulle kanske vara att lära sig ett av världsspråken eller i alla fall damma av min franska, men vad är det roliga i det liksom, när man kan lära sig ett språk som inte ens hälften av Wales 3 miljoner invånare kan tala och som jag mest troligt aldrig kommer få någon användning för.

Förvånansvärt är jag helt go lew på att komma ihåg fraserna, om än jag får mig själv att asgarva över mitt dåliga uttal. Men jag börjar bli lite wedi blino, så jag ska läsa lite ur min bok och sedan är dagen över för min del.

Nos da!

Jag såg förresten sista avsnittet ur tredje säsongen av Love/Hate och jag är så arg på en viss karaktär att jag inte ens vill prata om det! Jävla förrädare...