I could never get the hang of Thursdays.

Just nu känner jag mig lite som Arthur Dent.

Jag är sur. Jag är sur för att jag bestämde mig för att färga håret blont efter att ha låtit det vara i över ett år. Jag är sur för att det blev så ljusblont att utväxten med mitt naturliga blonda såg förjävligt ut och jag fick färga varje månad. Men mest sur är jag över att jag bestämde mig för att färga det lite mörkare blont idag. För istället för att få ett huvud fullt med lite mörkare blont hår så har jag nu en huvud fullt med brunt hår.

Brunt!

Jag vill inte ha brunt hår. Och jag är sur över att det är brunt. Brunt är färgen på bajs. (Inget illa menat mot ni som har brunt hår. Ni är säkerligen alldeles fabulous med ert bruna hår, jag är bara lite upprörd.) Ska försöka hitta en lösning som inte sliter allt för mycket på håret. Tills dess får håret vara brunt

Brunt...