Well, don't you think it's kind of funny? All my friends would laugh if they knew, 'cause if anyone don't need to worry now, it's you, it's you.

En trevlig tjej som inte tar livet allt för seriöst.

Greetings and salutations, kära bloggläsare! Hur står det till med er, mår ni bra? Själv är jag helt okej, om än väldigt trött. Har jobbar två elva och en halv timmespass på raken och det tar lite av musten ur en. (Inte lika jobbigt som fyra elva timmarspass på raken. Kommer aldrig sluta tjata om det.) Så jag sitter här i soffan med lite lätt glansiga ögon på grund av sömnigheten och lyssnar på Jonathan Richman and the Modern Lovers. Jag gillar att vara uppe sent, men det är inte det smartaste att vara om man börjar tidigt nästa dag, så nu när jag äntligen är ledig i två dagar ska jag baske mig vara uppe tills över midnatt! Ögonlocken är dock väldigt tunga nu.

Jag pratar med Monika på facebook och vi pratar musik som man tyckte om förut. Hon var ett Smurfhitsfan medan jag föredrog Most Wanted-skivorna som vi prenumererade på och fick varje månad. Men en skiva som jag tyckte jättemycket om var mammas exemplar av The Best of Van Morrison, mest för Moondance och Have I told you lately då. Jag tyckte den var så bra att när det dags för skoldisco i andra klass och vi elever fick ansvara för att ta med egen musik, så packade jag ner The Best of Van Morrison och tänkte att alla skulle tycka den var skitcool. Jag gick fram till läraren som agerade DJ och visade skivan och berättade vilka låtar som var bra i hopp om att de skulle spelas ofta. Läraren gav mig en konfunderad blick och lade undan skivan bland de andra.

Det spelades inte en enda Van Morrison låt på det skoldiscot, utan den infesterades av Smurfhits. Så jag blev inte den coola tjejen som tagit med sig den coola skivan. Till råga på allt så dansade killen jag var kär i tryckare med en tjej från parallellklassen. Snacka om trauma.

Lyckligtvis har jag gått vidare från Most Wanted-skivorna, men Van Morrison är fan lika cool som alltid!