Lilla lurken Lollo.

Jag och Lollo på studenten. Jag ser väldigt cheesy ut.
Foto: Monko

Lollo sa att min födelsedagspresent bara var något litet och inget speciellt. Litet och inget speciellt, my ass! Vad fick jag med posten idag om inte en tågbiljett till Skellefteå! Så imorgon, klockan 17.13 tar jag tåget upp mot norr. Det känns så gudförbannat underbart att få se alla igen, att jag blir alldeles varm i hjärtat och fuktig i ögonen.

Jag kanske ska påpeka att det var några till som var med på den - Filip, Angelica (Den som jag delar lite DNA med.) och mamma - så att de inte känner sig utelämnade.

Jag ska även försöka lösa det, så jag kan ta mig ner till Angelica (Den som varit min bästis i ungefär tolv år.) i Umeå också. Det skulle kännas jättedumt om jag är i Norrland och inte får träffa henne.

Nog för att ni kanske redan har förstått det, men jag säger det ändå, så är jag så fruktansvärt glad och exalterad att jag knappt vet vars jag ska ta vägen. Jag ser bara inte framemot tågresan, men det må vara!

Och så kommer jag sakna Harry lite grann. (Jättemycket.)