Archie och Jerry i The Chocolate War. |
Ett bra sätt för mig att avgöra om jag älskar en film eller inte, är att känna efter, just som jag sett klart den, om jag verkligen vill se om filmen på direkten, eller om det gått några dagar sedan jag såg den och jag fortfarande inte kan få historien ur skallen. Jag måste skriva om den, om än bara för att säga hur bra jag tyckte den var, jag måste läsa allt jag kan hitta och jag kan se om den redan dagen efter. Känner jag så, så är det i majoriteten av fallen början på en väldigt fin relation. (Vissa filmer har påverkat mig så, men det har sedan runnit ut i sanden.)
The Chocolate War är precis en sådan film. Direkt efter jag stängde ner min VLC-spelare, så fyllde historien min skalle och jag har inte kunnat sluta tänka på den sedan dess.
Kortfattat så handlar det om en femtonårig pojke vid namn Jerry Renault som går på den katolska privatskolan Trinity. En del av skolan inkomst kommer in genom att eleverna säljer olika saker, däribland chokladaskar. Jerry bestämmer sig för att inte längre bli körd med, varken av den sadistiske läraren Brother Leon eller The Vigils, ett hemligt sällskap som styr skolans elever genom rädsla, och vägrar att sälja sin del av chokladen. På grund av sin totalvägran att låta sig vikas, måste Jerry utstå påhopp och såväl fysisk som psykisk tortyr.
När jag hade sett klart filmen, så googlade jag den och fick fram att det till en början var en bok av författaren Robert Cormier. Det visade sig att boken är en av de mest censurerade och bannlysta ungdomsböcker i USA, på grund av det konstanta användandet av svordomar i språket, (171 svärord ska boken tydligen innehålla. Filmen innehöll, vad jag lade märke till i alla fall, en till två stycken.) så väl sexuella referenser som referenser till mutning, förvrängning och fysiskt våld.
Många föräldrar ska tydligen vara oroliga att deras barn skulle se The Vigils våldsamma beteende som ett föredöme. Boken finns till och med med på en hemsida tillägnad för att lista böcker som anses "farliga" för läsare. (Jag har tittat på en bit av listan, och många av mina favoritböcker finns med där, något som jag finner väldigt underhållande.)
Självklart gjorde allt det här bara att jag ville läsa boken mer än vad jag gjorde när jag först fick veta att det var en bok. Jag tror inte på en sekund att böcker kan få fullt friska människor att börja misshandla, våldta, mörda eller något annat, om det inte redan finns någon underliggande störning, och jag blir arg på människor som tror att alla ungdomar är dumma nog att låta sig påverkas negativt av vad som står i en bok.
Med det sagt, så har jag nu The Chocolate War som talbok på min mp3 och jag ser väldigt mycket fram emot att höra den. Om den inte alls är så chockerande som det påstås ska vara, så blir jag aningen besviken.
Avslutar med att säga att jag blev glatt överraskad när jag såg att Bud Cort, som spelar Harold i Harold and Maude, (Min absoluta favoritfilm.) hade en roll i The Chocolate War. Men den var liten, så då blev jag lite ledsen.
(Om det finns stavfel, felanvändning av ord eller om en mening helt enkelt är helt galen, så får ni ursäkta. Klockan är halv tre på morgonen och jag är aningen trött.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar