Idag var jag vid Kroppkärrsjön med mamma och tog mitt första dopp för i år. Det var otroligt kallt först, men sedan vande man ganska snabbt och då blev det riktigt härligt. Mamma ville dock inte doppa sig, hon nöjde sig med att stå med fötterna i vattnet och hålla min handduk. Den fegisen.
Om det är lika fint väder idag, så ska vi fara dit igen. Då kanske jag till och med får lite färg, även om jag har sedan länge accepterat det faktum att jag inte blir brun.
Men hoppet är det sista som dör.
Här har ni en vacker sång, sjungen av Fred Åkerström. Mycket finare än originalet av Tom Paxton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar