Mönäkö.

Bilden är snodd härifrån.

Ikväll ska jag iväg till Byske för att se världens grymmaste och bästaste och mest fantastiska Monika spela upp Sagor för barn över 18 av Tage Danielsson. Hurray!

I have what they call an unattractive face.

Serge Gainsbourg.

Jag tror att jag har ignorerat bloggen tillräckligt nu. Men jag har varit hos Lollo i några dagar, så det är därför bloggen inte har varit en prioritet de senaste dagarna. Fast nu är jag tillbaka!

På måndag börjar jag min utbildning, och det är ganska nervöst. Men jag hade både Lollo och Robin där, så jag kommer i alla fall kunna vara med folk jag känner. Jag kan vara väldigt blyg bland folk jag inte träffat förut, och då blir jag sådär tyst och konstig och jag vill bara ge mig själv en smäll i bakhuvudet och säga åt mig själv att skärpa mig. Men jag ska försöka mitt yttersta att inte vara sådär.

Jag och Angelica var och köpte stegräknare, och nu har vi bestämt oss för vi ska gå till Paris för att få mer motivation till att gå ut och gå och för att göra det hela roligare. Efter det ska vi gå runt jorden. Inte bokstavligen då. Det hade jag aldrig gått med på. (Ba dum tss!)

Nu ska jag ner på stan och köpa frimärken och kuvert. För email är för mainstream.

Et moi.

Känner ni hur jag suger in era själar med min blick?

Här har ni er bloggerska - alldeles uppsnoffsad fredagen i ära. Ikväll ska jag dricka vin med syster och några andra.

Vad är mer passande än att avsluta det här inlägget med lite sexig fransk musik? Så här har ni lite sexig fransk musik.

Like harps and bells and cymbals playing, and she is like the wind.

En mamma bortskänkes.

En Katarina.

Jag har alltid varit mammas flicka, ända från det att jag var liten. I mina ögon har hon varit den perfekta mamman, som inte kan göra några fel. Har någon påstått att deras mamma är den bästa i världen, så har jag smålett och tänkt "Ja, du är ju tillåten din löjliga och minst sagt inkorrekta åsikt".

Men idag fick jag upp ögonen för vilken hemsk och kallhjärtad människa hon verkligen är. (Jag har sedan länge förlåtit henne för hennes hemska kommentarer mot George Harrison.)

Hon ringde mig nu under eftermiddagen.

Mamma: Jag har lite dåliga nyheter.
Jag: Jaha?
Mamma: Ja, vi var ute och gick idag med Harry i hans nya sele och koppel.
Jag: Okej.

Redan här bankar mitt hjärta lite extra hårt för vad som komma skall.

Mamma: Ja. Och han blev överfallen av en massa skator.
Jag: ... Okej...
Mamma: Så han finns inte mer.
Jag: ...

Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag får en klump i halsen. Min Harry, död.

Mamma: Nä, jag skämtar bara!
Jag: Jag hatar dig! Jag hatar dig så jävla mycket! Gör aldrig om det där!

Vid det här laget strömmar tårarna ner för mina kinder. Dels på grund av tanken att Harry skulle vara död och dels för att jag är lättad att han inte är det. Inte tänkte jag på hur absurt det är att skator skulle anfalla Harry medan han gick med mamma och Samuel. Jag var upptagen med att försöka inse att han var borta för alltid.

Så om det är någon som vill ha en mamma, så har jag en ni kan få.

Rainn Wilson får demonstrera hur jag känner.

Hur det känns på insidan.

Jag har ett jobb, motherfuckers! (Inte för att jag tror att ni är motherfuckers, kära bloggläsare. Det är bara mitt desperata försök att låta lite cool. Jag behöver alla cool points jag kan få.)

De ringde imorse från Xzakt Kundrelation och berättade att jag hade fått jobbet som jag sökt till. Så allt kommer att ordna sig och jag kommer ha sparat ihop nog med pengar för att kunna fara till ENGLAND TILL HÖSTEN! Så jag hoppar runt på cloud nine just nu, som ni säkert kan förstå.

Så det här ska firas! Jag ska snart iväg till affären för att köpa ingredienser till flygande jakob och sedan något extra gott. Jag vet att jag ska vara hälsosam, men fuck it för idag!

I en annan värld...